top of page

_

La résilience

La résilience

_

Les qualités urbaines

Les qualités urbaines

_Conclusion sur la résilience

 

Le modèle d'Hammarby Sjöstad agit comme pionnier pour révolutionner le développement urbain moderne. Il est devenu un exemple en matière de développement résidentiel durable. Avec un cout de construction seulement 5% plus élevé que les développements urbains standard de la ville de Stockholm, il présente un caractère attractif et a un impact environnemental réellement inférieur aux autres quartiers suédois. Le quartier d’Hammarby Sjöstad laisse voir un engagement pour réduire la vulnérabilité des systèmes urbains et ainsi permettre de s’adapter aux changements climatiques. Le modèle est résilient par ses qualités qui encouragent notamment la cohésion sociale, facteur de la résilience sociale. Le mode de fonctionnement cyclique permet l’atteinte d’une résilience infrastructurelle où les systèmes sont robustes, répond aux ressources diversifiées et devient dès lors fortement réactif.

_

_

Références et bibliographie

Références e bibliographie

_Conclusion sur les qualités urbaines

​

Le quartier Hammarby laisse voir un cadre qualitatif d’intérêt, en générant malgré les contraintes environnementales serrées, des propriétés urbaines exemplaires. L’analyse urbaine illustre que les normes écologiques du quartier ne deviennent pas des contraintes aux qualités urbaines, mais peuvent en être des leviers. On aura remarqué qu’un tel système peut même effacer des contraintes présentes dans les villes traditionnelles.

​

En revanche, la conceptualisation était d’une très grande envergure et suggère une absence dans l’autosuffisance cyclique. En effet, il n’est pas complètement autosuffisant. L’alimentation étant un facteur primordial dans les projets de soutenabilité urbaine, le projet n’a pas été intégré au système. En regard à l’approche territorialiste et les outils méthodologiques tels qu’énoncé par Magnaghi, il aurait été judicieux réfléchir le développement comme un projet de biorégion laissant voir des dynamiques relationnelles entre l’Homme, l’occupation de son territoire et les modes de subsidence. La ville nourricière aurait donc pu soutenir cette identité de soutenabilité alimentaire.

​

Aussi, certains objectifs du cadre quantitatif n’ont pas été atteints. Plusieurs raisons expliquent ces écarts, notamment la complexité de la mise en œuvre qui implique divers facteurs et la non-concordance entre l’aspiration résidentielle des citoyens et les besoins de réduction.

​

Cependant, pour qu’un projet résidentiel soit viable, il doit répondre à une acceptation sociale générique sur la diminution des normes et standards de confort. On peut se poser la question à savoir, sous quelle mesure ce modèle est transférable ailleurs connaissant à priori la forte identité écoresponsable des habitants de Stockholm. Le concept serait peut-être plus difficile à vendre dans un pays comme le Canada où les aspirations et les normes environnementales sont différentes.

​

Enfin, même si ce projet est fortement résilient, force est de constater qu’il demande beaucoup de ressources autant matérielles, technologiques qu’humaines pour être réalisé. On peut donc se demander à quel point il pourrait être applicable dans des pays en voie de développement plus vulnérables aux aléas liés aux changements climatiques et qui ont encore une plus grande nécessité d’être résilients pour survivre. Il faudrait pouvoir davantage l’adapter aux réalités d’ailleurs notamment en impliquant une notion d’adaptation au milieu local.  

_

_Bibliographie

​

Bentley et al. (1985), Responsive environments, Architectural Press

​

Bernard. C., Eleazar. A., et Huddlestun, R. M. (2019). Hammarby Sjöstad: Planning Precedent. Repéré à :

https://digitalcommons.calpoly.edu/paradise_pr/8

 

Curran, M., & Young, S. (1996). Report from the EPA conference on streamlining LCA. The International Journal of Life Cycle Assessment, 1, 57‑60. Repéré à : https://doi.org/10.1007/BF02978640

 

Dastur, A., Moffatt, S., Yabuki, N., et Maruyama, H. (2010). Eco2 cities : Ecological cities as economic cities (H. Suzuki, Éd.). World Bank. Repéré à : https://www.esmap.org/file-download/25260/68236

 

ElectriCITY. (2020). Hammarby Sjöstad 2.0. Repéré à : https://hammarbysjostad20.se/?lang=en

 

Farr.D. (2018). Urban Waters, Sustainable Nation: Urban Design Patterns for the Future, First Edition. Publié par John Wiley & Sons, Inc. 361 pages.

 

Filomena, G., Verstegen, J. A., et Manley, E. (2019). A computational approach to ‘The Image of the City’. Cities, 89, 14‑25. https://doi.org/10.1016/j.cities.2019.01.006

 

Fraker. H. (2013). The hidden potential of sustainable neighborhoods. Island Press. Washington, DC. 226 pages.

 

Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. Repéré à : http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

 

Galan Vivas. J.J. (2016). Urban Ecology and Storm Water Management, iWater_3rd International Event, (Aalto University). Repéré à : https://www.integratedstormwater.eu/sites/www.integratedstormwater.eu/files/materials/urban_ecology_urban_planning_stormwater_management_by_juanjo_galan_aalto_university.pdf

 

Green Leigh. N et Lee. H. (2019).  Sustainable and Resilient Urban Water Systems: The Role of Decentralization and Planning , Sustainability, 11 (3) : 918. DOI : https://doi.org/10.3390/su11030918

 

Holling, C. S. (1973). Resilience and stability of ecological systems. Annual Review of Ecology and Systematics, 4, 1–23.

 

Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). Hammarbysjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, stockholm . Repéré à : https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf    

 

​Johannessen, Å. Et C. Wamsler. (2017). What does resilience mean for urban water services? Ecology and Society. 22 (1) : 1. DOI : https://doi.org/10.5751/ES-08870-220101

 

Kolbadi. N., Mohammadi. M. et Namvar. F. (2015). Smart Growth Theory as One of the Main Paradigms of Sustainable City. Int. J. Rev. Life. Sci., 5(9), 209-219. Repéré à : https://www.researchgate.net/profile/Govindaraj_r/post/Is_the_Smart_Growth_a_Theory_or_just_an_approach_or_a_manner_to_plan_a_neighborhood_community_or_even_city/attachment/59d6253c79197b80779838f8/AS:316955016269826@1452579372755/download/Smart+Growth+Theory.pdf

 

Ko. Yekang.( 2013). Urban Form and Residential Energy Use: A Review of Design Principles and Research Findings. Journal of Planning Literature. 28 : 327-367. DOI: 10.1177/0885412213491499  

 

Lehmann. S et  Mainguy. G  (2010). « Green Urbanism: Formulating a Series of Holistic Principles », S.A.P.I.EN.S. Repéré à  URL: http://journals.openedition.org/sapiens/1057

 

Muller. M. (2006). Adapting to climate change: water management for urban resilience. Environment & Urbanization. 19 (1) : 99-113. DOI : https://doi.org/10.1177/0956247807076726

 

Newman. P. (1999). Sustainability and cities: extending the metabolism model. Landscape and Urban Planning, 44 : 219-226. DOI : 0169-2046/99/$20.00

 

Novotny. V. (2018). Sustainable Urban Water Management. Water and Urban development Paradigm. Northeastern University et Marquette University. Repéré à : https://www.researchgate.net/publication/271586464_Sustainable_Urban_Water_Management

 

ONU-Habitat. (2020). La résilience urbaine. Repéré à : https://unhabitat.org/fr/node/3774

 

Pandis Iverot. S. et Brandt. N. (2011). The development of a sustainable urban district in Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden?  Environ Dev Sustain. 13 : 1043–1064. DOI : 10.1007/s10668-011-9304-x

 

Pandis Iveroth, S., Vernay, A.-L., Mulder, K. F., et Brandt, N. (2013). Implications of systems integration at the urban level : The case of Hammarby Sjöstad, Stockholm. Journal of Cleaner Production, 48, 220‑231. Repéré à : https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2012.09.012

 

Poldermans. C.  (2006). Sustainable urban development : The case of Hamarby Sjöstad. Paper for Kulturgeografiska Institutionen Advanced Course in Human Geography Fall

 

Semester 2005. Repéré à : http://www.solaripedia.com/files/720.pdf  

 

Quenault. B. (2011). Vulnérabilité et résilience au Changement climatique en milieu urbain : vers de nouvelles stratégies de développement urbain durable ? Programme interdisciplinaire de recherche Ville et Environnement - AAP 2009- Rapport de recherche. 203 pages

 

Reyn. (2012). Phase 02: Hammarby Sjöstad [Transportation System]. Remote Conditions. Repéré à : http://remoteconditions.blogspot.com/2012/06/phase-02-hammarby-sjostad.html

 

Sharifia. A et Yamagataba. Y. (2014). Resilient urban planning: Major principles and criteria. Energy Procedia. 61 : 1491-1495. DOI : https://doi.org/10.1016/j.egypro.2014.12.154

 

Swedish environmental protection agency. (2020). Producer responsibility for packaging and newsprint. Repéré à : http://www.swedishepa.se/Guidance/Guidance/Waste/Guidance-for-producers/Producer-responsibility-requirements-for-packaging-and-newsprint/

 

Trigaux, D., Allacker, K., et Debacker, W. (2020). Environmental benchmarks for buildings : A critical literature review. The International Journal of Life Cycle Assessment. https://doi.org/10.1007/s11367-020-01840-7

 

UN-Habitat. (2012). Sustainable urban energy: a sourcebook for Asia. 203 pages.

 

Vestbro. D. U. et al. (2007). Rebuilding the City : Managing the built environment and Remediation of Brownfields. Baltic University Urban Forum. Repéré à : https://www.researchgate.net/figure/Aerial-view-of-Sickla-Udde-the-first-stage-of-the-Hammarby-Sjoestad-project-In-the_fig29_272019386

 

Wolman. A. (1965). The metabolism of cities. Scientific American 213(3) : 179–190.

 

Wu. Z et Zhang. Y. (2019). Water Bodies’ Cooling Effects on Urban Land Daytime Surface Temperature: Ecosystem Service Reducing Heat Island Effect. Sustainability. 11: 787. DOI : 10.3390/su11030787

_

_Iconographie

​

1 : Sustainable Urban Development The case of Hammarby Sjostad (2006) , Cas Poldermans p.22

2 : Carte effectuée par Philippe Champagne

3 : Savage. M. 2018. https://www.bbc.com/news/business-45564514

3.5 : Vestbro. D. U. et al. (2007). Rebuilding the City : Managing the built environment and Remediation of Brownfields. Baltic University Urban Forum. P. 35. Repéré à :                                    https://www.researchgate.net/figure/Aerial-view-of-Sickla-Udde-the-first-stage-of-the-Hammarby-Sjoestad-project-In-the_fig29_272019386

4 : The Fifth Estate. (2018). Urban metabolism: viewing cities like bodies can help reduce environmental impact. Repéré à : https://www.thefifthestate.com.au/urbanism/planning/urban-       metabolism-viewing-cities-like-bodies-can-help-reduce-environmental-impact/

5 : Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). Hammarbysjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, stockholm . Repéré à :                                        https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf

6 : Hammarby Sjöstad Stockholm, Sweden: A Case Study (2017), Andrea Gaffney Vinita Huang, Kristin Maravilla et Nadine Soubotin (p.2)

7 : Sustainble Stormwater Management Stockholm Royal Seaport, Henrik Alm , Head of Storm Water and Surface Water, Stockholm, (p.4)

8 : Building Climate Resiliency through Urban Plans and Designs, Module 1: Basic Course on Resilient Urban Design: Principles and Assessment, UN Habitat, (p.12)

9 : Sustainable Urban Water Management (2018), Vladimir Novotny, Northeastern University et Marquette University, (p.4)

10 : https://trippa.se/tripp/hammarby-sjostad-0/luma, consulté le 27 novembre 2020

11 : Urban Green Blue Grids for Resilient Cities, https://www.urbangreenbluegrids.com/projects/hammarby-sjostad-stockholm-sweden/, consulté le 27 novembre 2020

12 : Welcome to Hammarby Sjöstad 2.0 : from global climate deal in Paris to local action in our city district, http://www.rufs.se/globalassets/c.-event/2018/electricity-ev-energy-april-12-         2018.pdf, consulté le 27 novembre 2020

13 : Landmarks : Hammarby Sjostad, Stockholm, Sweden (2009), Abby Garcia Telleria, https://www.multifamilyexecutive.com/design-development/design/landmarks-hammarby-                   sjostad-       stockholm-sweden_o, consulté le 27 novembre 2020

14 : An Urban Development Case Study of Hammarby Sjöstad in Sweden, Stockholm (2015), China Development Bank Capital’s green and Smart Urban Development Guidelines,               (p.30)

15 : Integrating the concept of urban metabolism into planning of sustainable cities: Analysis of the Eco² Cities Initiative (2014), Silviya Bancheva, The Bartlett Development Planning             Unit, (p.18)

16 : Urban Green Blue Grids for Resilient Cities, https://www.urbangreenbluegrids.com/projects/hammarby-sjostad-stockholm-sweden/, consulté le 27 novembre 2020

17 : Amis de livres, un éco-quartier : Hammarby (2014) https://amisdeslivres.wordpress.com/2017/08/02/un-eco-quartier-hammarby/, consulté le 27 novembre 2020

18 : Fraker. H. (2013). The hidden potential of sustainable neighborhoods. Island Press. Washington, DC. 226 pages.

19 : Engie. (2013). District heating and cooling systems. Repéré à : https://www.engie.com/en/businesses/district-heating-cooling-systems

20 : Google maps (2020). Ville de Stockholm. Édition par Judith Gagnon Beaulieu

21 : White Arkiteketer. (2020). Hammarby Sjöstad regeneration. Repéré à : https://whitearkitekter.com/project/hammarby-sjostad/

22 : Waste solutions in a sustainable urban development, Envac ’s Guide to Hammarby Sjöstad (2016) Consulté à http://www.solaripedia.com/files/719.pdf le 24 novembre 2020 p. 7

23 : Ibid p.7

24 : Ibid p.7

25 : Ibid p.15

26 : Ibid p.9

27 : Hammarby sjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). stockholm . Repéré à                                         https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf 

28 : Modifié par Léandre Chaumont : Sustainable Urban Development The case of Hammarby Sjostad (2006) , Cas Poldermans p.22

29 : Waste solutions in a sustainable urban development, Envac ’s Guide to Hammarby Sjöstad (2016) Consulté à http://www.solaripedia.com/files/719.pdf le 24 novembre 2020 p. 5

30 : Hammarby sjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). stockholm . Repéré à                                         https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf 

31 : Modifié par Léandre Chaumont : Sustainable Urban Development The case of Hammarby Sjostad (2006) , Cas Poldermans p.22

32 : Hammarby sjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). stockholm . Repéré à                                         https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf 

33 : Vestbro. D. U. et al. (2007). Rebuilding the City : Managing the built environment and Remediation of Brownfields. Baltic University Urban Forum. P. 37. Repéré à :                                   https://www.researchgate.net/figure/Aerial-view-of-Sickla-Udde-the-first-stage-of-the-Hammarby-Sjoestad-project-In-the_fig29_272019386

34 : Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. P. 49. Repéré à :                         http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

35 : Reyn, (2012). Phase 02: Hammarby Sjöstad [Transportation System]. Remote Conditions. Repéré à : http://remoteconditions.blogspot.com/2012/06/phase-02-hammarby-                       sjostad.html

36 : Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. P. 58. Repéré à :                         http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

37 : Vestbro. D. U. et al. (2007). Rebuilding the City : Managing the built environment and Remediation of Brownfields. Baltic University Urban Forum. P. 39. Repéré à :                                   https://www.researchgate.net/figure/Aerial-view-of-Sickla-Udde-the-first-stage-of-the-Hammarby-Sjoestad-project-In-the_fig29_272019386

38 : Ibid, p. 40.

39 : Curran, M., & Young, S. (1996). Report from the EPA conference on streamlining LCA. The International Journal of Life Cycle Assessment, 1, 57‑60. Repéré à :                                       https://doi.org/10.1007/BF02978640

40 : Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). Hammarbysjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, Stockholm. P. 30. Repéré à :                             https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf 

41 : Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. P. 53. Repéré à :                         http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

42 : Ibid, p. 52.

43 : Ibid, p. 61.

44 : https://www.sterikskatolskaskola.se/author/krkl20/page/34/, consulté le 27 novembre 2020

45 : Good Practice in City Regions Developing the Low Carbon Economy, Sustainability West Midlands, (2010), (p.18)

46 : Carte effectuée par Philippe Champagne (Fond de carte) : Hammarby Sjöstad Stockholm, Sweden: A Case Study (2017), Andrea Gaffney Vinita Huang, Kristin Maravilla et                     Nadine Soubotin (p.53)

47 : Tre färger av hållbarhet, En studie över blå, gröna och grå inslag i Hammarby Sjöstads utemiljö (2010), SLU, https://stud.epsilon.slu.se/1623/1/munter_m_100803.pdf

48 : Arch20 : Today and Tomorrow’s Sustainable Cities, https://www.arch2o.com/todays-tomorrows-sustainable-cities/, consulté le 27 novembre 2020

49 : Carte effectuée par Philippe Champagne (Fond de carte) : Hammarby Sjöstad Stockholm, Sweden: A Case Study (2017), Andrea Gaffney Vinita Huang, Kristin Maravilla et                     Nadine Soubotin (p.53)

50 : Remote Condition, Phase 02 Hammarby Sjostad (2012), Reyn, Hawaii, Repéré à : https://remoteconditions.blogspot.com/2012/06/phase-02-hammarby-sjostad.html

51 : ElectriCITY. (2016). Hammarby Sjöstad 2.0. Repéré à : https://www.electricitystockholm.se/wp-content/uploads/2017/03/ElectriCITY-Hammarby-Sj%C3%B6stad-2.0-Mars-2017.pdf

52 : Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. P. 49. Repéré à :                         http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

53 : Ernest, P. (2012, décembre 2). Mon île dans la blogosphère Min ö i bloggosfären : Hammarby Sjöstad vu d’en haut Hammarby Sjöstad uppifrån. Mon île dans la blogosphère Min ö          i bloggosfären. http://minoeibloggosfaeren.blogspot.com/2012/12/hammarby-sjostad-vu-den-haut-hammarby.html

54 : All Aboard : Transit Oriented Development – Shopping Centre News. (s. d.). Consulté 27 novembre 2020, à l’adresse https://www.shoppingcentrenews.com.au/shopping-centre-             news/design/all-aboard-transit-oriented-development/

55 : Welcome to Hammarby Sjöstad 2.0 : from global climate deal in Paris to local action in our city district, http://www.rufs.se/globalassets/c.-event/2018/electricity-ev-energy-april-12-         2018.pdf, consulté le 27 novembre 2020

56 : Hammarby sjöstad an urban development case study of hammarby sjöstad in sweden, Jernberg. J, Hedenskog. S et Huang. C.C. (2015). stockholm . Repéré à                                         https://energyinnovation.org/wp-content/uploads/2015/12/Hammarby-Sjostad.pdf 

57 : Ibid.

58 : CJNO. (2010). Hammarby Sjöstad. Slideshare. Repéré à : https://www.slideshare.net/cjno/hammarby-sjstad

59 : CJNO. (2010). Hammarby Sjöstad. Slideshare. Repéré à : https://www.slideshare.net/cjno/hammarby-sjstad

60 : Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. P. 59. Repéré à :                         http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

61 : All Aboard : Transit Oriented Development – Shopping Centre News. (s. d.). Consulté 27 novembre 2020, à l’adresse https://www.shoppingcentrenews.com.au/shopping-centre-             news/design/all-aboard-transit-oriented-development/

62 : Carte effectuée par Philippe Champagne (Fond de carte) : Hammarby Sjöstad Stockholm, Sweden: A Case Study (2017), Andrea Gaffney Vinita Huang, Kristin Maravilla et                     Nadine Soubotin (p.53)

63 : Carte effectuée par Philippe Champagne (Fond de carte) : Hammarby Sjöstad Stockholm, Sweden: A Case Study (2017), Andrea Gaffney Vinita Huang, Kristin Maravilla et                     Nadine Soubotin (p.53)

64 : Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden 197 (2019), https://www.flickr.com/photos/designforhealth/6359946611, consulté le 27 novembre 2020

65 : Green. J. (2007). Hammarby Sjöstad: A Legitimate Eco-City. Jetson Green. Consulté le 29 novembre 2020 à : http://www.jetsongreen.com/2007/10/hammarby-sjstad.html

66 : Roymartensson, 2011. STOCKHOLM - Capital of Sweden | Page 38 | SkyscraperCity. (s. d.). Consulté 27 novembre 2020, à l’adresse                                                                               https://www.skyscrapercity.com/threads/stockholm-capital-of-sweden.1068579/page-38

67 : Gaffney, A., Huang, V., Maravilla, K., et Soubotin, N. (2007). Hammarby Sjöstad, Stockholm, Sweden: A Case Study. CP 249 Urban Design in Planning. P. 61. Repéré à :                         http://www.aeg7.com/assets/publications/hammarby%20sjostad.pdf

68 : Urban Green Blue Grids for Resilient Cities, https://www.urbangreenbluegrids.com/projects/hammarby-sjostad-stockholm-sweden/, consulté le 27 novembre 2020

69 : Waste solutions in a sustainable urban development, Envac ’s Guide to Hammarby Sjöstad (2016) Repéré à http://www.solaripedia.com/files/719.pdf le 24 novembre 2020 p. 9

70 : Istock, Repéré à : https://www.istockphoto.com/fr/photo/ruelle-avec-des-poubelles-dans-le-centre-ville-de-vancouver-au-canada-gm1068103182-285686008

71 : HSEF. (2020). Photos : Hammarby Sjöstad. Repéré à : http://www.hammarbysjostad.se/en/4219-2/

72 : HSEF. (2020). Photos : Hammarby Sjöstad. Repéré à : http://www.hammarbysjostad.se/en/4219-2/

73 : View—Just 2 min. Walk on the bank—Picture of Motel L Hammarby Sjostad, Stockholm—Tripadvisor. (s. d.). Consulté 29 novembre 2020, à l’adresse                                                       https://www.tripadvisor.com/LocationPhotoDirectLink-g189852-d6411737-i197851663-Motel_L_Hammarby_Sjostad-Stockholm.html

74 : Planning of Ecovillage in Stockholm. (2017, mai 9). The Thousand Pieces of Me. https://titisari04.wordpress.com/2017/05/09/planning-of-ecovillage-in-stockholm/

​

​

_

bottom of page